Examensarbete

Hur jobbar kommuner med indikatorer för biologisk mångfald?

Uppdragsgivare

Lunds kommun är på många sätt ledande i hållbarhetsarbetet. Lund utsågs år 2022 av WWF till årets globala klimatstad, blev utsedd till Sveriges miljöbästa kommun 2023 av tidskriften/tidningen Aktuell Hållbarhet och har även blivit utsedd av EU att bli en av deras första klimatneutrala städer. Med det sagt har Lunds kommun stora ambitioner att utveckla Lund till en hållbar stad – både internt i den kommunala organisationen och som geografisk plats där man samverkar med både invånare och näringsliv.

En stor del av miljöarbetet sker på Samhällsbyggnadsförvaltningen som är ansvarig för bl.a. gator och torg, mark och exploatering, samt park-, natur-, och skogsområden. Där sitter också kommunekologen Hjalmar med ansvar för naturvård.

Projekt

De som jobbar med naturvård och ekologisk hållbarhet på Lunds kommun använder olika indikatorer för att skapa en bild av den biologiska mångfalden i kommunen. I dagsläget finns ett flertal indikatorer kopplade till biodiversitet. Indikatorerna är till stor del baserade på förekomsten av rödlistade arter, men där finns också indikatorer som inte är relaterade till specifika arter, så som antalet fåglar i jordbrukslandskapet. Många indikatorer har mätts sedan länge, och är ibland kanske snarare kvar av tradition än funktion. För kommunekologen Hjalmar och hans medarbetare är det inte helt enkelt att överblicka alla indikatorerna och deras nytta. Nu finns tankar på att effektivisera och förbättra arbetet med indikatorer. Med undantag för vissa projekt i vattenråden har inte Lunds kommun något samarbete med andra kommuner kring indikatorer för biologisk mångfald. Hjalmar och hans kollegor är därför nyfikna på hur andra kommuner arbetar för att mäta biodiversitet. Kanske finns det viktiga lärdomar att dra som kan hjälpa Lunds kommun vidare i arbetet?

I detta projekt får du/ni undersöka hur andra kommuner jobbar med indikatorer för biodiversitet. Intressanta frågeställningar är: Vilka indikatorer är det vanligast att kommuner använder? Sker urvalet av indikatorer på ett systematiskt sätt, eller handlar det snarare om att indikatorerna väljs utifrån tillgänglighet på mätningar och data? Finns där exempel på samarbeten mellan kommuner i arbetet med mätningar och indikatorer? Vilka hinder och svårigheter stöter kommuner på i arbetet med att mäta biologisk mångfald? Lämplig metod för detta arbete kan vara kombinera kunskapsinhämtning från kommuner med intervjuer med myndigheter och experter.

Hållbarhetsmål som projektet berör

Uppdragsgivare Lunds kommun
Förkunskaper Kandidatutbildning i miljövetenskap, miljöstrategi eller liknande
Omfattning Kandidatarbete (15 hp)
Plats Lund
Kontaktperson

Emma Brodén
emma@sustainalink.se
0760-345141

Ansök