Unescos biosfärsområden är globala modellområden för hållbar utveckling, där bevarande, forskning och lokal utveckling går hand i hand. Hösten 2020 utsåg den svenska programkommittén för Unesco Storkriket, som innefattar Lund, Sjöbo och delar av Eslöv, till ett kandidatområde för att bli utnämnt till Sveriges åttonde Biosfärområde. Storkriket har både unika våtmarker och ett rikt fågelliv, vilket gör det till ett område med stor biologisk mångfald. Ansökan om att göra Storkriket till ett UNESCO-biosfärområde syftar till att skydda dessa värdefulla ekosystem och främja hållbar utveckling, såväl ekologisk som ekonomisk och social, i regionen.
Biosfärkontoret på Lunds kommun är den verksamhet som har upprättats under kandidaturen och som samordnar arbetet med Storkriket. Arbetet styrs av en styrgrupp bestående av politiker från de tre kommunerna Lund, Sjöbo och Eslöv.
Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur skapades 1945 för att svara på nationernas fasta övertygelse, efter två världskrig, att politiska och ekonomiska överenskommelser inte räcker för att bygga en varaktig fred. Organisationens arbete med fred, hållbarhet och demokrati kan sammanfattas med detta citat:
“Since wars begin in the minds of men and women, it is in the minds of men and women that peace must be built. UNESCO uses education, science, culture, communication and information to foster mutual understanding and respect for our planet. We work to strengthen the intellectual and moral solidarity of humankind and bring out the best in our shared humanity”.
Unescos:s arbete är på många sätt extra aktuellt i dagens värld, där antalet demokratier är tillbaka på 1985 års nivå, enligt den senaste rapporten från V-Dem institutet vid Göteborgs universitet. Idag är världen uppdelad i nästan lika stora delar autokratier (88 st) som demokratier (91st). Hela 71 procent av världens befolkning lever i autokratier – en ökning med 48 procent under de senaste tio åren. Vi befinner oss i en orolig omvärld vilket gör att fokus för många, också i Sverige, hamnar närmre sig själv. Årets Ungdomsbarometer visar på att det politiska engagemanget minskar: andelen unga som är intresserade av politik har fallit från 50 procent år 2018 till 38 procent förra året. Undersökningen visar även att var femte kille inte tror att ”demokrati är det bästa styrelseskicket i alla lägen”.
|