Klimatberäkningsmodeller i föreningslivet

Uppdragsgivare

Scouterna är en rörelse som ger över 80 000 barn och vuxna i Sverige möjlighet att uppleva naturen och få erfarenheter som gör skillnad. De erbjuder äventyr för barn och unga i hela landet genom lokala scoutkårer. I Scouterna kan de formas och växa med sina äventyr, genom att utforska och uppleva naturen tillsammans med andra. Med sin drygt 100-åriga historia har svenska scoutrörelsen engagerat barn och ungdomar och gett dem tillgång till natur, kunskap och äventyr. De svenska scouterna ingår även i en rörelse med fler än 50 millioner scouter världen över.

Jonstorps Kustscoutkår är en scoutkår i Höganäs kommun, som erbjuder aktiviteter med ena foten på land och den andra i sjön. I deras scoutkår finns aktiviteter för barn och ungdomsgrupper i olika åldrar. De har grupper för Spårare (8-9 år), Upptäckare (10-12 år), Äventyrare (12-15 år), Utmanare (15-18 år) och Roverscouter (19-25 år). Kåren har en aktiv organisation med ca 170 medlemmar som de samlar till möten ute i naturen varannan vecka.

Uppgift

Jonstorps kustscoutkår har en stark känsla för naturen och vill undvika skada på miljön så långt som möjligt. Viss påverkan går inte att undvika och där är utsläpp av växthusgaser en av de mest allvarliga miljöaspekterna som föreningen själva ser att de orsakar. Med många hållbarhetsintresserade och miljökunniga individer i verksamheten har frågan kommit upp på agendan om hur de som förening kan arbeta för att kartlägga vilka utsläpp som verksamheten orsakar. Som ideell förening har Jonstorps kustscoutkår inga krav eller åtaganden att rapportera sina utsläpp på samma sätt som stora företag – men kan de ändå ta inspiration från hur näringslivet arbetar med beräkningsmodeller och rapportering för att identifiera och minimera sina utsläpp av växthusgaser?

Det här projektet går ut på att studera hur föreningslivet kan beräkna sin klimatpåverkan. Du kommer att djupdyka i olika klimatberäkningsmodeller och undersöka hur en organisation som Jonstorps kustscoutkår kan använda dessa modeller i sin verksamhet. Kan de exempelvis utgå ifrån GHG protokollet och vilka delar är relevanta att inkludera i så fall (scope 1, 2 eller 3)? Hur kan en väsentlighetsanalys appliceras i föreningen? Vilka parametrar bör ingå i sådana modeller och vilka avgränsningar är rimliga för föreningen? Finns det andra standarder, certifieringssystem eller verktyg som är mer lämpade för mindre föreningar att använda sig av för att beräkna klimatpåverkan? I arbetet kan du även göra en omvärldsanalys av föreningslivet i Sverige. Finns det andra föreningar som idag beräknar sin klimatpåverkan? Vilka erfarenheter av klimatberäkningar finns det i föreningslivet? Som en del i arbetet kan du utifrån studien även ta fram förslag på hur en scoutkår kan arbeta med att ta fram mätbara nyckeltal för föreningens klimatarbete.

Slutgiltiga avgränsningar görs i samråd med uppdragsgivaren och din handledare på skolan.

Hållbarhetsmål som projektet berör