Uppskatta klimatnyttan av skogar med höga naturvärden
I detta examensarbete får du utveckla en metod som kan hjälpa organisationen att uppskatta och kommunicera skogarnas positiva klimatpåverkan.
Uppdragsgivare
| Naturarvet är en ideell organisation som arbetar för att bevara biologisk mångfald genom att köpa och långsiktigt skydda värdefulla skogsområden. Genom donationer från privatpersoner, företag och stiftelser räddar Naturarvet skogar med höga naturvärden från avverkning och säkerställer att de kan utvecklas fritt för framtida generationer. Organisationens arbete bidrar till att skydda hotade arter, stärka ekosystem och bevara naturarvet för kommande generationer. |
Bakgrund
| Äldre skogar med höga naturvärden spelar en viktig roll för klimatet genom att lagra stora mängder kol i både biomassa och mark samtidigt som de fortsätter att ta upp koldioxid från atmosfären. Forskning visar dock att både kollager och kolupptag varierar mellan olika typer av skogar beroende på exempelvis ålder, träslagssammansättning, markförhållanden, produktionsförmåga och hydrologi.
Naturarvet har tidigare genomfört översiktliga uppskattningar av klimatnyttan från sina skogar baserade på schablonvärden från vetenskaplig litteratur. Dessa uppskattningar ger en övergripande bild av klimatnyttan, men tar inte hänsyn till skillnader mellan olika fastigheter. Samtidigt har kunskapsläget kring kollager och kolupptag i äldre skogar utvecklats under senare år, vilket aktualiserar frågan om hur ny forskning kan användas för att förbättra och vidareutveckla befintliga beräkningsmetoder.
|
Uppgift
Naturarvet ser nu behov av att utveckla ett mer träffsäkert men samtidigt praktiskt användbart sätt att uppskatta klimatnyttan från både befintliga och framtida skogsförvärv. Syftet är inte att ta fram avancerade forskningsmodeller som kräver specialistkompetens för att användas, utan att utveckla ett metodstöd som kan användas operativt inom organisationen. Resultatet ska exempelvis kunna användas för att uppskatta klimatnyttan i en nyinköpt skog eller för att kommunicera hur mycket kol som lagras eller tas upp inom en viss skyddad areal.
En central utmaning i projektet är att undersöka om det går att utveckla en metod som ger mer tillförlitliga uppskattningar än dagens generella schablonvärden, samtidigt som den är tillräckligt enkel för att kunna användas av personer utan specialistkunskaper inom skogsekologi. Naturarvet har tillgång till ekologisk expertis genom engagerade volontärer och samarbetspartners som kan bidra med kunskap under utvecklingsarbetet, men ambitionen är att den färdiga metoden ska kunna användas självständigt av organisationens styrelse och medarbetare.
I projektet kommer du att undersöka vilka faktorer som har störst betydelse för kollager och kolupptag i skogar med höga naturvärden samt hur dessa kan omsättas i ett praktiskt beräkningsstöd för Naturarvet. Arbetet kan omfatta litteraturstudier, analys av befintliga metoder och modeller samt utvärdering av vilken information som typiskt finns tillgänglig om en skogsfastighet och hur variationer i datatillgång påverkar möjligheterna att uppskatta klimatnytta. Med utgångspunkt i detta utvecklar du förslag på en metod eller modell som gör det möjligt att uppskatta klimatnyttan för olika typer av skogar utan omfattande fältinventeringar eller avancerade specialistbedömningar.
Projektet kan även inkludera en analys av hur osäkerheter bör hanteras och kommuniceras samt hur resultaten kan presenteras på ett pedagogiskt sätt för givare, företag och andra intressenter.
Förslag på frågeställningar:
| · Hur påverkar olika skogsegenskaper kollager och kolupptag i skogar med höga naturvärden?
· Vilken information behövs för att uppskatta en skogs klimatnytta på ett rimligt tillförlitligt sätt?
· Går det att utveckla en metod som ger mer träffsäkra uppskattningar än generella schablonvärden samtidigt som den är enkel att använda i praktiken?
· Hur kan klimatnyttan från en skyddad skog eller en viss areal kommuniceras på ett tydligt och vetenskapligt förankrat sätt?
|
Hållbarhetsmål som projektet berör
